Allt om Dyslexi

När en person har svårigheter med läsning och skrivning, som primärt inte är syn- eller hörselorsakade eller beror på ett förståndshandikapp talar man om läs- och skrivsvårigheter. Beteckningen dyslexi används framför allt för de fonologiska problem, som har biologiska orsaker och påverkar förmågan att uppfatta ljudstrukturen i det talade språket.

Orsaker till dyslexi

Dyslexi är ärftligt. Många personer som har dyslexi har även andra svårigheter såsom ADHD, vilket ytterligare kan försvåra läs- och skrivinlärningen.

Skolverket anger att 6-8 procent av eleverna i grundskolan har stora läs- och skrivsvårigheter. Den internationella PISA-undersökningen år 2000 i årskurs 9 visade att 13 procent av de svenska eleverna endast nådde steg ett av fem i läsförståelse, vilket är helt otillräckligt med hänsyn till de krav som ställs idag på läskunnighet i samhälle och yrkesliv.

Breda undersökningar om läsförståelse i allmänhet visar att så mycket som 20-25 procent av Sveriges vuxna befolkning ej kan ta till sig hela innehållet i en vanlig dagstidning. Alla dessa svårigheter beror dock inte på funktionshindret ”läs- och skrivsvårigheter/dyslexi”. Ungefär 5 procent av befolkningen beräknas ha dyslexi, ibland anges högre siffror beroende på hur man definierar begreppet.

Symtom på dyslexi

Symtom på dyslexi

Dyslexi yttrar sig framför allt som svårigheter att avkoda text och att stava. Man kan ha svårt att minnas ordbilder och stavar därför ljudenligt, men fel. Även efter anpassad undervisning och god träning kvarstår ofta stavningsproblem och en låg läshastighet, och då ofta hela livet. Därför är det viktigt att man tidigt får kompenserande hjälpmedel för att inte halka efter i alla skolämnen på grund av bristande läsförmåga. Funktionshindret dyslexi har ingen koppling till intelligens och intellektuell förmåga.

  Gravid och rökare

Kravet på funktionell läsförmåga är i dagens samhälle högt. Det är stor skillnad här bara sedan några årtionden. Man räknar med att en stor del av befolkningen – 50 procent – idag behöver eftergymnasiala studier. De enkla, manuella arbeten, som tidigare fanns och där en kort skolutbildning räckte, finns inte längre kvar. I denna läskrävande miljö är naturligtvis en bristande läsförmåga ett stort handikapp om kompensation och hjälpmedel inte ges.

Vad kan göras för att hjälpa elever med dyslexi?

Funktionshindret visar sig först i skolan. Här är tidig upptäckt, tidiga insatser och tidig kompensation – talsyntes, rättstavningshjälp, talböcker i daisy-format, datorstöd – av vikt. Redan i förskolan kan man ofta med ledning av språkutvecklingen se att problem finns. Vi vet att riktad träning i förskoleåldern leder till att senare läs- och skrivproblem motverkas.

Dyslexi konsekvenser

Om inte funktionshindret uppmärksammas och åtgärdas kan stora problem uppstå. Självbilden kan skadas, man riskerar få en negativ inställning till läsning och skolarbete. Självförtroendet kan påverkas om en havererad utbildning leder till arbetslöshet och utanförskap.

För personer med en misslyckad grundutbildning är det viktigt att en bra andra chans ges genom en anpassad vuxenundervisning i kommuner, folkhögskolor, arbetsrehabilitering mm. Modern IT-teknik ger idag stora möjligheter till kompensation både vid läsning, stavning, skrivning, samt minnesstöd, vardagsorganisation mm. Detta gör det möjligt för även grava dyslektiker att med framgång inneha arbeten där läsning och skrivning är en väsentlig del av arbetsinnehållet.

Litteratur

• Dyslexi från teori till praktik. Lundberg, Höien / Natur och Kultur /1999 • Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter. Lundgren, Torbjörn och Ohlis, Karin/ Dyslexiförbundet FMLS/ 2003 • En liten bok om dyslexi. Ingvar, Martin (2008) Ljudbok medföljer. • Dyslexi – Stavfel i generna. Kere, Juha och Finer, David. (2008)