Pessimister anser att fetmavågen inte går att hejda eftersom det är en naturlig följd av det kunskapssamhälle vi håller på att bygga upp. Kroppen kommer där i andra hand och är bara till för transportera runt hjärnan. En sak är man dock ense om, och det är att insatserna att förändra sin livsstil måste göras mycket tidigt i livet. Feta barn blir ofta feta även som vuxna.

Orsaker till övervikt och fetma

Trots otaliga kampanjer för hälsosam kost och mer motion blir vi allt fetare. Flera experter erkänner nu att det krävs hårdare tag för resultat. Medel som sätter ner aptiteten, förändrar ämnesomsättningen och nya fettämnen som gör oss smalare. Men det effektivaste sättet att hålla sin vikt vid normala nivåer är fortfarande en fråga om att äta rätt och motionera mera och det ska börjas i tid.

”Ät mindre fett”. ”Ta trappan istället för hissen”, ”låt bli kakorna till kaffet”. De flesta av oss känner igen råden, men ett fåtal följer dem. Och resultaten låter inte vänta på sig. Vi blir allt fetare. I USA är var fjärde person överviktig, i Storbritanien och Tyskland var femte och i de Nordiska länderna var tionde med undantag av Finland där var femte är överviktig.

Räkna ut ditt BMI

Det är mycket medvetet som man använder ordet fet. Det handlar inte här om ett par kilo för mycket, utan om en massiv övervikt. Man talar generellt om fetma då BMI, Body Mass Index, överstiger 30. BMI är ett noggrannare mått på kroppskonstitutionen än att ställa sig på vågen. Det tar hänsyn till både längd och kroppsvikt. BMI får man fram genom att dela vikten med längden multiplicerat med sig själv (vikt/längd x längd). Men BMI är egentligen inget bra mått på hur fet man är eftersom den inte tar hänsyn till fördelningen mellan fett och muskelmassa.

  Rätt kost kan skydda minnet

Muskler väger mer än fett

Muskulatur är tätare, det vill säga har högre densitet är fett. Därför väger muskler mer. En muskulös person som inte är fet, skulle därför få ett för högt BMI-värde. Det gäller i princip alla personer som tränar regelbundet. Man kan därför säga att ju mer tränad du är desto sämre mått är BMI på kroppskonstitutionen eftersom BMI inte tar hänsyn till fördelningen mellan fetma och muskler. Används då BMI som mått på andelen feta i en hel nation, där en stor grupp är fysiskt aktiva, kan det således ge en felaktig bild. Man bör därför ta BMI med en nypa salt, även om det är ett bättre mått än bara vågen.
En korrektare metod att mäta fetma är med en calipometer, en klämma som mäter tjockleken på tre olika ställen. Värdena räknas ut genom en särskild formel där andelen procent kroppsfett anges.

Fetma ökar risken för sjukdomar

Generellt är dödligheten dubbelt så hög hos feta jämfört med normalviktiga. Vid extrem fetma är dödligheten till och med tiodubblad. Fetma innebär mer än tre gånger så hög risk att utveckla åldersdiabetes, gallvägsåkommor, nedsatt insulinkänslighet och lung-och andningsrelaterade sjukdomar. Fetma innebär också upp till tre gånger så hög risk att utveckla hjärt/kärlsjukdomar, högt blodtryck, knäledsförslitning och gikt, och en fördubblad risk för nedsatt fertilitet, tjocktarmscancer, bröstcancer hos kvinnor efter övergångsåldern, livmodercancer, menstruations-och hormonrubbningar samt smärtor i nedre delen av ryggen.

”Päronfetma” bättre än ”apelsinfetma”

Bukfett eller apelsinfetma har visat sig vara farligare när det gäller risk för sjukdom än om fettfördelningen hamnar nedanför midjan, så kallade päronfetma. Fettets fördelning på kroppen är till stor del genetiskt betingat. Att ta reda på om man tillhör riskgrupppen för bukfetma är enkelt gjort med ett måttband. Hos kvinnor bör midjemåttet inte överstiga 88 cm, medan motsvarande siffra för män är 102 cm.

  Kolhydrattabell för frukt, bär och grönsaker

Det genetiska arvet

Fetma är ett komplicerat fenomen och orsakerna är betydligt fler än man förr trodde, nämligen att det var en fråga om karaktär och viljestyrka. En del människor är genom sitt genetiska arv predisponerade att utveckla fetma, och det är dessa som först och främst drabbas av fetmaepedemin. Man tror att så många som 130 olika gener är involverade i utvecklandet av fetma, men deras samband är ännu inte kända. På sikt kan man tänka sig att genterapi kan förändra denna typ av fetma. Fettvävnaden producerar även hormoner som verkar på samma sätt som det kvinnliga könshormonet östrogen. Denna produktion ökar risken för vissa cancersjukdomar och bidrar till rubbningar i kvinnors menstruation och kan också sätta ned förmågan att bli gravid.

Svårt ändra folks vanor

En del kostexperter tror att vi genom ändrade kost-och motionsvanor kan få bukt med fetman. Men bland det svåraste man kan ge sig på är att försöka ändra på folks vanor. Att då ändra på ett helt lands vanor kräver mycket stora samhällsinsatser över alla kompetensområden. Information och kunskap på individnivå om kopplingen mellan hälsa, kost och motion blir i detta perspektiv oerhört viktigt.

Fetma – skyddsmekanism förr

Nya studier visar att ämnesomsättningen går ner cirka fem procent när man bantar. På så sätt bäddar man för ny viktuppgång. Efter en bantningskur äter man ofta upp sig igen. Det verkar som hjärnan har en slags inbyggd termostat som försöker hålla oss på den vikt vi har, oavsett om det blivit för hög. Denna termostat har forskarna nu spårat till hypothalamus, och den ser till att vi blit hungriga om vikten sjunker. Detta är egentligen en skyddsmekanism från tider då vi behövde bygga upp fettdepåer för att överleva när det var svårt att få tag på mat. Idag har vi ett jämnare matintag och behöver inte bygga upp fettdepåer av de skälen. Dessutom har maten de senaste 200 åren blivit dubbelt så fet. Omkring år 1800 i gamla bondesamhället var fettinnehållet i maten runt 20 procent. Idag svarar fettet för över 40 procent av det vi äter. Sammantaget bidrar detta till att vi blir feta.

  Hitta tillbaka till motivationen